|
|
|
|
Det arkeologiska omradet Heras helgedom |
|
|
H?r finns Heras storsta tempel. Den f?rsta mindre utgravningen av templet paborjades ar 1702 av Joseph Pitton de Tournefort (l?kare och naturvetare). Flera kringresande europeer under 1700- och 1800-talet besokte helgedomen och avtecknade templets ruiner. Ar 1879 uppt?ckte Paul Girard vid templets nord?stra horn statyn ?Hera? som donerats av Cheramyes, som i dag finns pa Louvren i Paris. Utgravningar av den Arkeologiska Foreningen pagick under aren 1902 och 1903 av P. Kavvadias och Th. Sofoulis. Ar 1910 paborjades grundliga studier av templet av Th. Wiegand och M. Schede for det Koenigliche Museen i Berlin som dock avbrots ar 1914 pa grund av det forsta varldskriget. Fran ar 1925 paborjades systematiska utgravningar av det Tyska Arkeologiska Institutet i Aten under ledningen av E. Buschor, som avbrots ar 1939 pa grund av utbrottet av det andra varldskriget. Utgr?vningarna aterupptogs ar 1951 och fortsatter fram till i dag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det stora offeraltaret |
|
|
Platsen f?r det stora offeraltaret har sedan templet grundades varit den samma. Altarets storlek var imponerande redan under dess tidigaste faser (det har konstaterats att det har funnits minst sju faser, av vilka den aldsta fasen fran den senare Bronsaldern, var det ett litet altare som bestod av smasten). Offeraltaret fran 700- och 600-talen f. Kr. ar av okanda religiosa anledningar inte riktat mot templet, utan hade en riktning fran nordvast till nordost. Det stora offeraltaret byggdes ca ar 560 f. Kr. i monumental storlek, samtidigt som Roikos och Theodoros gigantiska tempel, med vilken den ar geografiskt placerad pa samma linje. Beraknat pa den grund som bevarats uppskattas dess storlek vara 36,50 x 16,50 m. Den bor ha haft en oppning mot templet i form av en gard. Den huvudsakliga offerplatsen omringades pa de tre andra sidorna med en skyddande mur pa 5-7 m. Muren krontes av imponerande ornament, medan insidan var runt om utsmyckad med reliefer som avbildade djur, dar visas en kamp mellan vilda djur och Sfinxer. Murens tva andar var rikt utsmyckad med skulpterade takutsmyckningar. Altaret ateruppbyggdes helt i marmor under den autokratoriska epoken (forsta och andra arhundradet e. Kr.). Fran denna tid har vi det enda k?nda exemplet pa arkitektonisk rekonstruktion pa antikt original. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Evpalinios Akvedukt p? Samos |
|
|
En av de storsta tekniska konstruktionerna fran antik tid ar akvedukten i den antika staden Samos. Denna akvedukt kallades av Herodotos f?r den dubbelmynnade oppningen. Detta ?r en tunnel av en langd pa 1 036 m. som borjar pa den nordliga sluttningen av berget Kastros och slutar i soder. Den ligger pa en hojd av 55 meter over havet och 180 m. nedan bergets topp. Den verkliga oppningen har matten 1,80 x 1,80 m. I detta utrymme och pa ett djup av 2 - 9 m finns kanalen med vattenledningen som f?rs?rjde staden med vatten. Det finns tva tidsaspekter, forst den arkaiska med det polygoniska systemet och den branta avrinningen och den andra med de tackta romerska arkaderna.
Detta var ett verk av mekanikern Evpalinos, son till Navstrofos fran Megara, daterat till 550 f. Kr., under tyrannen Polykratos styre.
Med detta stora verk, som ar ett av de storsta fran antik tid, arbetade fangar fran Lesbos under de tio ar det tog att bygga viadukten. Ar 1882 gjorde invanarna pa Samos ett forsta forsok att ateranvanda akvedukten, men forsoket misslyckades och 90 ar senare atog sig det Tyska Arkeologiska Institutet utgr?vningarna av tunneln under aren 1971 - 1973. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ANLAGGNING
